Kinnevik - ett sorts introduktion

Millicom, Tele2 och MTG är stora, kända, noterade och intressanta bolag, alla skapade av Jan Hugo Stenbeck. Transcom och Metro har mycket mindre börsvärden och har hittills inte blivit lika framsgångsrika affärer, även om det förstnämnda är långt mera vinstgivande så här långt och det sistnämnda har mer av ett känt varumärke och koncept än en bra affär. Invik var ett litet men väldigt framgångsrikt noterat bolag inom fianans t ex försäkring (Moderna försäkringar) men såldes till islänningar innan finanskrisen till mycket höga multiplar. Ovan nämda bolag är alla noterade kärninnehav i Investment AB Kinnevik. Av Hugo Seniors Kinnevik finns endast de helägda onoterade Korsnäs kvar, vars kassafläde är mycket viktigt för Investment AB Kinnevik.

Christina Stenbeck, äldsta dotter till Janne, har nu konsoliderat makten inom Kinnevik. Detta i förhållande till resten av familjen och andra familjenära bolag, men också till alla de grabbar som ingick i pappa Jans version av Kinnevik. Det finns inte många sådana grabbar (en del med rötter i extremvänstern på 70-talet) kvar i bolaget. Albrecht på MTG är en av de få grabbarna kvar från Jans Kinnevik. Tillgångarna finns numera i Kinnevik. Detta har Christina sett till tillsammans med sin vapendragare Mia Brunell-Livfors, som innan hon blev VD och koncernchef för Kinnevik var långvägare på MTG och slutligen finanschef för detta bolag. Jag tycker det är jäkligt kul och uppfriskande för svenskt näringsliv med ett investmentbolag med två kvinnor vid rodret.

I dessa blogginlägg ämnar jag titta på Kinnevik i allmänhet och deras nya investeringar óch framtidsutsikter i synnerhet. Jag kommer att göra detta i fem delar. Denna del ger en kort introduktion till Kinnevik. Del två handlar om Korsnäs och försöker ge en bakgrund till Kinnevik. Del tre behandlar de noterade kärninnehaven. Del fyra behandlar de nya investerinagrna. Och i del fem skall jag försöka knyta ihop trådarna, titta på helheten (och då speciellt finanserna) och framtidsutsikterna.

Ett nedslag i Kinnevikvärld - Tanzania 2008
Vid en Tanzaniaresa för jobbets räkning - jag reste vid foten av Kilimanjaro och städerna Arusha och Moshi - i Oktober 2008 fick jag möjlighet att studera Millicoms (ett kärninnehav) verksamhet via Tigo och det afrikanska betal-Tv-bolaget Gateway (tillhörde då nya investeringar). Gateway erbjuder bl a engelsk fotboll genom betal-TV i ett antal afrikanska länder varav Tanzania är ett av dessa. Detta bolag är dock sålt för inte så länge sedan till Vodacom. Jag tyckte att detta verkade vara ett intressant bolag att äga när medelklassen i många afrikanska länder ökar. Fotboll är nämligen enormt stort i flera afrikanska länder och att kunna betala och avnjuta världsfotboll hemma vid TV-n är något som kommer. Men MTG har börjat att expanadera i Afrika, i Ghana närmare bestämt, så det kan ju förklara varför Kinnevik gick ur Gateway TV till en liten men naggande god exitvinst.

Vidare är kommersiella mikrokreditlån någots som växer i Afrika, Kinnevik finns med här via Bayport (Nya investeringar). I Tanzania växer denna nya investering nästan tresiffrigt. Tanken med mikrolån är att man låter människor göra kollektiva - ofta stora engångslån med längre löptid - för att kunna starta småskalig företagsverksamhet, investeringar i jordbruk, betala skolavgifter etc. Jag skall för jobbets räkning tillbaka till Tanzania i höst 09 och då hoppas jag kunna se någon av Bayports verksamhet. De erbjuder mikrokrediter och fiansiella tjänster och har sedan starten 2002 vuxit fram till ett ledande bolag i branschen i Afrika.


Mest iögonfallande i Tanzania var dock Tigo, se två bifogade bilder jag tog. Varumärket Tigo är använt på flertalet av det noterade kärninnehavet Millicoms marknader. Det finns tre stora mobiloperatörer i den del av Tanzania där jag var - Tigo, Zain och Vodacom. (Tanzania har tydligen sex liscensierade mobil-operatörer.) Millicoms varumärke Tigo är något som alla känner till i denna del av Tanzania. Precis som de andra opertörerna betalar dessa bolag t ex färg för ommåling av hus i deras färg, mot att de får skriva sina varumärken på husen. Längs vägar ser man Tigo på husfasader överallt. Jag ver inte hut många hus i Tigoblått med vit skrift varumärket Tigo jag såg. Men andra typer av marknadsföring förekommer också t ex som en lastbil nerklistrad med varumärket med hög musik som åkte genom Arusha med människor vid gott mod på flaket. Mobiltelefoner är dyra för Tanzanianer, de har ofta begagnade av kända märken eller kinesiska billiga telefoner, men SIM korten är däremot billiga och man kan köpa prepaid cards med väldigt små summor. Jag hade ett Vodacom kort som jag laddade med några tior och kunde ringa längre samtal till Europa ett par ggr och sköta min kommunikation på plats. Det finns väldigt liten privatkonsumtion i denna del av Tanzania och få människor har riktiga lönearbeten. Det har dock funnits en hel del tillväxt i turistnäringen. Men många är självförsörjande bönder utanför stöderna. Mobilabonnemang är en av få utgifter som männsikor i denna del av detta östafrikanska land kan unna sig.

Ett tidigare nedslag i Kinnevikvärld - Hanoi, Vietnam 1995
Jan Stenbeck köpte tidigt liscenser för mobilltelefoni för Millicoms räkning i utvecklingsländer. Av en slump var jag 1995 med på ett veckomöte på den svenska ambassaden i Hanoi, jag var universitetsstudent med studieuppehåll och på ryggsäcksresa i några månader i Sydostasien med min nuvarande fru. På detta öppna veckoambassadmöte berättade en representant för Comviq om planerna för Vietnam. Dessa utvecklingsländer hade ingen fast telefoni utan skulle gå direkt till mobiltelefoni (kommer ni ihåg hur klumpiga mobiltelefonerna var 1995?). Att höra denna entusiatiska man från Comviq i Hanoi och hans budskap var närmast overkligt, givet vad jag hade sett under den knappa månad jag då vistats i landet. Vietnam 1995 hade just genomfört ekonomiska liberaliseringar och var ekonomiskt mycket eftersatt. Men Comviqmannen fick rätt, tyvärr förlorade dock Millicom licsensen i Vietnam för några år sedan. De var först i landet med mobiltelefoni men lyckades inte försvara sin ställning på denna stora marknad. Det är inte lätt att göra affärer med korrupta diktatoriska regimer, även om de som i detta fall har genomfört positiva ekonomiska liberaliseringar, inte ens för ett företag som Millicom. De har dock kvar verksamhet i grannlandet Laos med liknande politiskt styre men ca 1/15 av Vietnams befolkning och inte alls samma ekonomiska tillväxt.

Jga har varit aktieägare i Kinnevik sedan tidigt 2005. Jag köpte aktier innan Invik delades ut till aktieägarna för ca 60 kr. När islänningarna lade bud på mitt lilla innehav av Invikaktier sålde jag dessa. I december 2008 dubblade jag mitt innehav i Kinnevik. Jag har också för en kortare tid varit ägare till Tele2 för ett par år sedan.

Man kan ibland läsa att substansrabatten är relativt stor i Kinnevik (närmare 40% när jag ökade i slutet på 2008) i förhållande till de andra investmentbolagen beroende på den dåliga riskspridningen (Investor har t ex många olika branscher representerade bland sina kärninnehav). I samband med försäljningen av Invik sade Christina Stenbeck i en intervju att hon ser helt annorlunda på saken. Det finns andra som kan bank och försäkring bättre än Kinnevik, och Kinnevik fick ett bra pris och hade en del skulder att betala, så då sålde de. Hon menade vidare att om bolaget nu är väldigt koncentrerat till telefoni, bredband, Tv och media etc så gör det bara att Kinnevik arbetar med det som det är riktigt duktiga på. Man skulle kanske kunna säga att de fokuserar på områden inom deras circle of competence - för att tala med Buffet och Munger. Vidare är Kinnevik duktiga på att bedömma möjligheter och risker i Ryssland och Östeuropa, och i utvecklingsländer i Afrika, Latinamerika och Asien. Denna kunskap är mycket viktig för Kinneviks framtid. Slutligen har faktiskt Kinnevik en sorts diversifiering via Korsnäs och många av de nya investeringarna. Dessa bolag finns inom jordbruk, skog, skogsrelaterade produkter - och denna inriktning har en lång historia i Kinnevik. Mer om detta i kommande inlägg.

De senaste 30 åren har Kinnevikaktien, enligt Årsredovisningen för 2008, genom kursstegring, kontant- och sakutdelningar inklusive värdet av erbjudanden av tecknandet av aktier, givit en genomsnittlig totalavkastning om 17%. De senaste 5 åren har bolaget, återigen från Årsredovisningen, totalavkastat 2% per år i genomsnitt. Det är ungefär 30 år sedan Jan H Stenbeck tog över bolaget och år 2002 avled han - men det är Jans omvandling av Kinnevik som har givit denna fina utveckling för aktie. Man måste säga att den avkastningen är mycket, mycket bra över en så lång tidsperiod (även om sättat att räkna totalavkastning skiljer sig från det gängse praxis).

I de kommande inläggen hoppas jag att komma till klarhet om Kinneviks framtid kan bli lika god.


Källor:

http://www.kinnevik.se/

• Deårsrapport Q1 2009
• Årsredovisning 2008